Du får inte ta det här som ett hot eller något men jag måste få säga vad jag känner. Nu när du har skaffat dig "andra att umgås med" så känner jag att vi börjar sakta men säkert glida ifrån varandra. Vi är inte lika mycket med varandra som vi var förut, vi är inte lika besatta av varandra längre. Det är lite sorgligt tycker jag eftersom vi har gjort så sjukt mycket tillsammans. Men jag har sagt vad jag känner till dig och nu är det du som bestämmer. Mig eller "de andra". För det verkar inte gå så bra att vara med båda. Du säger att prioriterar mig men det märks inte eftersom när man är med dig så är man ofta som en andrahands person som bara står där bredvid dig och måste lyssna på allt ni två pratar om och ska göra. Synd att det blev såhär, tjarå!